Svett & Etikett & Dä

Hej!

Har marathon-kollat Kalle Zackari Wahlströms program Svett & Etikett på svtplay. Han är så jävla vettig när det kommer till träning, och att förhålla sig till träning hälsosamt.
 
(Notera att jag inte skriver träning & kost som ett begrepp, eftersom det ju är två helt skilda saker!!!! och - när det gäller vardaglig motion och såntdär som gemeneman sysslar (borde syssla) med - är helt oberoende av varandra!!!!)
 
Jag har ganska nyligen nått en punkt där jag börjar längta till att träna. Igen. Att det är roligt och något jag gör för att det får mig att må bra. På riktigt må bra, inte ett tvång eller något jag säger för att jag lever på endorfinrus och har ändrat lifestyle. No no. 
 
Har alltid gillat att träna, jag har alltid varit bra på det. Men någonstans i min vacklande, elitsatsande handbollskarriär försvann glädjen i att träna. Det hindrade mig inte från att göra det, men det var bara inte lika roligt.
 
Och jag veeet att träning inte alltid behöver vara kul utan faktiskt ibland är ett nödvändigt ont som är bra för min kropp och mitt sinne oavsett om jag tycker att det är kul eller inte... meeeeen. ändå. Det är ju extra roligt och lätt att göra, om det är roligt! Haha. Hur som helst. 
 
"Om jag går ut o springer så förstörs ju allt om jag äter en hamburgare sen." eller "Nu måste jag träna extra mycket för att ta bort den där hamburgaren jag åt.". 
 
TRÅKIT. 
 
Jag äter väl vad jag vill, i lagoma mängder, och tränar vad jag vill, när jag vill, hur mycket jag vill. Igår till exempel tränade jag med mamma, hemma i lägenheten; inte särskilt explosivt eller superjobbigt. Idag har jag varit o kört ett grisigt jävla pass som heter "Grit" (nån slags crossfit) på ett gym tillsammans med Petters handbollslag. 
 
Och jag känner mig så glad! Glad över att träningen inte fört med sig en massa tvång o måsten, utan mer gör mig peppad till att fortsätta må bra, utan regler över vad jag får och inte får äta. Jag känner mig stark och pigg. 
 
Jag föreställer mig liksom inte kroppsliga/estetiska mål, utan ser framför mig hur jag i slutet av sommaren (t.ex.) kan springa milen med lika lätta steg som för 5 år sen (haha troligt.). Längtar! 
 
Shit. Jag är nog rätt endorfinhög ändå. Kanske inte alls känner för att springa imorrn eller någon gång under sommaren, men då är det så! Ska åtminstone försöka testa det en gång för skojs skull, och se hur jag ligger till.
 
Är iofs rätt sugen på ett glas vin också och imorgon är det ju fredag och jag är arbetslös, så vi får se hur milen-sugen jag är sen.. :) 
 
Anyways!!!! ÄLSKAR Kalle och hans Svett & Etikett. Kolla in det! 
 
Å eftersom jag bloggar från Petters dator så kommer här ett par bilder från en svunnen tid då en var brun som skit å sminkad med gammal-tant-luktande smink som en köpt på "black market" i Shanghai.